31.
a)
uppåt -Corpus callosum
medialt - Septum pellucidum
nedåt/lateralt - Caput nuclei caudati
b)
uppåt - Corpus callosum
medialt - Fornix och Plexus choroideus
nedåt - Thalamus och Corpus nuclei caudati
c)
uppåt - Radiatio corporis callosi
medialt - Calcar avis
nedåt - Gyrus occipitotemporalis, Emminentia collateralis
d)
uppåt - Cauda nuclei caudati
lateralt - Temporalloben, Radiatio optica
nedåt/medialt - Fimbria fornicis med Plexus choroideus samt Pes hippocampi
e)
lateralt - Thalamus, Hypothalamus, Fornix
uppåt - Corpus callosum, Fornix, Plexus choroideus
nedåt - Infundibulum, Corpora mamillara, Tuber cinereum
framåt - Lamina terminalis, Commisura anterior
bakåt - Epifysen med Habenulae och Stria medullares, Commisura posterior, Aqueductus cerebris mynning
f)
Uppåt - Cerebellum, Velum medullare anterior et posterior, Plexus choroideus ventriculus IV
nedåt - Fossa rhomboidea
framåt - mynningen av Aqueductus cerebri
bakåt - Canalis centralis öppning, Apertura mediana (Magendi), Apertura laterales (Luschkae)
32.
35 ml i ventrikelsystemet
25 ml i de subarachnoidala cisternerna
75 ml i ryggmärgens subarochnoidalrum och centralkanal
33.
Produktion sker från blodet i plexus choroideus, genom sekretion och diffusion, beläget i mediala väggen på sidoventriklarna och i taken på 3:e och 4:e ventriklarna.
Liquor återresorberas till blodet via vener i pia och subarachnoidalrum, en del, via de skidor av hjärnhinnor som omger kranialnerver och spinalnerver, in i lynfkärlsystemet samt genom granulationes arachnoidales som är instjälpningar av aranochidean i sinus dura matris.
34.
Färglös
Något högre specifik vikt än vatten
Glukosnivån är hälften av blodets
Fåtal lymfocyter
35.
Vid lumbalpunktion så ersätts liquor med luft varvid ventrikelsystemets konfiguration framträder på röntgenbilden.
36.
A)
N. Oculomotorus N III
N. Trochlearis N IV
B)
N. Trigeminus N V
N. Abducens N VI
N. Facialis N VII
C)
N. Facialis N VII
N. Vestibulo-cochlearis N VIII
N. Glossopharyngeus N IX
N. Vagus N X
N. Accesorius N XI
N. Hypoglossus N XII
37.
N. Trochlearis
38.
N I - luktsinnet försvinner
N II - blind
N III - skelögdhet, pupillvidgning, ackomodationssvårighetr
N IV -
N V - känsel i ansiktet försvinner, Förlamade tuggmuskler
N VI - ögat kan ej abduceras
N VII - ansiktsförlamning, bortfall av främre 2/3 av smaken
N VII - döv, balanssinnet försvinner
N IX - bakre 1/3 av smak försvinner, svårigheter vid sväljningsprocess
N X - förlamning av vicerala organ i hals, thorax, övre bukhålan
N XI - förlamar m. sternocleidomastoideus och m. trapezius
N XII - förlamning av tungan
39.
N. III, VII, IX, X, XI
40.
N. VII, IX, X
41.
N. IX, X
42.
Balansrubbningar, facialespares, sväljningssvårighetr
43.
1. Cornu posterior
2. Cornu anterior
3. Funiculus posterior
4. Funiculus lateralis
5. Funiculus anterior
6. Canalis centralis
7. Radix posterior
8. Radix anterior
9. Ganglion spinale
10. N. spinalis
11. Ramus posterior
12. Ramus anterior
13. Ramus communicans
44.
Förtjockningarna är betingade av den anhopning av nervceller och nervtrådar som har anknytning med armen och benet.
45.
Grenar av ramus anterior som högst upp och längst ner, på ryggmärgen, bildar nervflätor. De kallas plexus cervikales, plexus brachiales, plexus lumbalis och plexus saccralis.
46.
8 st cervikalsegment
12 st thorakalsegment
5 st lumbalsegment
5 st sakralsegment
1 st coccygealsegment
47.
Kraniellt: ryggmärgssegmenten är belägna högre upp än motsvarande kotor i ryggraden.
Kaudalt: ryggmärgssegmenten slutar i höjd med L1 - L2, längre ner finns bara spinalnervsrötterna till de längre spinalnerverna.
48.
A) Den avsmalnande delen längst ner på ryggmärgen.
B) Spinalnervsrötterna till de längre spinalnerverna i ryggradskanalen under ryggmärgen.
49.
En rutformad grop som utgör golvet i 4:e ventrikeln
50.
Finns ingen skarp gräns utan förlängda märgen övergår direkt i ryggmärgen mitt i pyramidkorsningen.
51.
Fåra mitt på pons ventralsida.
52.
A) På medulla oblongatas framsida
B) Lateralt om pyramiden
Pyramiden betingas av pyramidbanan och oliven av en omkopplingsstation till cerebellumbanorna - oliva inferior.
53.
Den trädliknande tvärsnittsytan på cerebellum.
54.
Störst - nucleus dentatus
Övriga - nucleus fastigii, nucleus globosus, nucleus emboliformes.
55.
Sulcus centralis, sulcus lateralis.
56.
Thalamus, epithalamus, hypothalamus, subthalamus.
Thalamus är belägen på båda sidor om 3:e ventrikeln
Epithalamus dorsalt om thalamus
Hypothalamus ventralt om thalamus
Subthalamus där diencefalon gränsar till mesencefalon.
57.
I botten på fissura longitudinalis cerebri.
58.
Nucleus lentiformis
Nucleus caudatus
Nucleus amygdala
Claustrum
59.
Nucleus caudatus caput sitter ihop med nucleus lentiformis putamen
Nucleus amygdala sitter ihop med nucleus caudatus cauda.
60.
A)
Nucleus lentiformis
Nucleus caudatus, thalamus
B)
Putamen, claustrum
C)
Claustrum, insula
Fortsättning
Svaren 1-30
Frågorna 61-90